Aj

Jag är mycket dålig på att dra bort plåster långsamt. Istället för ett snabbt ryck, som lämnar ett svidande sår något tag så drar jag långsamt, långsamt bort det bit för bit. När det läkt såpass att jag kan andas igen så drar jag lite till, och som om det inte vore nog så tar jag lite salt på mina fingrar och gnuggar in det i mitt öppna sår, gräver ett djupt hål i mitt kött tills smärtan gör att jag inte har ork att känna alls. Då försvinner även smärtan i mitt bröst. Det där monstret som bosatt sig i mitt hjärta och förkolnar allt.