Du säjer:
-Men du som är så stark, så modig... Hur orkar du?
Men det är jag ju inte svarar jag.
Jag orkar ju inte....
Jag orkar inte och jag är rädd, rädd för allt, to.m för mig själv stundtals!
Du som är så mjuk, säjer du.
Så förstående, varm och klok.
- Jag..? som sårar, skövlar och sprider mörker, svarar jag.
Jag tittar på dej och ser en otroligt vacker kvinna. En klok, varm, närvarande kvinna som fått sin beskärda del av livets hårda.
Som vägrar ge upp, som på ngt sätt likt alkemisten omvandlar hårda ord till mjuka smekningar.
Jag ser på dej och hänförs av din utstålning, ditt lugn, din trygghet.
Vad ser du när du ser på dej själv??
Tack för idag, tack för att du lyssnade, tack för att jag fick dela dina tankar, dina erfarenheter.
Kanske kommer du en dag att förstå hur viktig du är för mig!!
tisdag 30 november 2010
lördag 27 november 2010
Mens
Tänkte på en sak
Mens har vi kvinnor en gång i månaden.
En del, däribland jag har så vansinnigt ont att jag inte kommer upp ur sängen.. Ligger där och kvider, halsar alvedon som en annan pillerknarkare och blöder som om jag vore Halalslaktad.
Och inte nog med att jag är öm och blodig, jag är tillrågapåallt arg, sur och helt oregerlig.
Att gå till jobbet är inte att tänka på och altså sjukskriver jag mig.
Vilket jag förlorar pengar på.
Det tycker iallafall jag är jävla skit..!!
För faan, inför en eller två betalda mensdagar / månad för alla kvinnor.
Tänk så annorlunda allt hade sett ut om nån kunnat vasta den där idioten som för flera tusen år sedan hittade på att det var en man som skapat allt. Då hade kanske kvinnan haft lika hög status som mannen och sluppit straffas genom årtusenden.
Helvete.....
Skriver mer när jag är mindre mensig och kanske inte så bitter = )
Puss och Kram
Mens har vi kvinnor en gång i månaden.
En del, däribland jag har så vansinnigt ont att jag inte kommer upp ur sängen.. Ligger där och kvider, halsar alvedon som en annan pillerknarkare och blöder som om jag vore Halalslaktad.
Och inte nog med att jag är öm och blodig, jag är tillrågapåallt arg, sur och helt oregerlig.
Att gå till jobbet är inte att tänka på och altså sjukskriver jag mig.
Vilket jag förlorar pengar på.
Det tycker iallafall jag är jävla skit..!!
För faan, inför en eller två betalda mensdagar / månad för alla kvinnor.
Tänk så annorlunda allt hade sett ut om nån kunnat vasta den där idioten som för flera tusen år sedan hittade på att det var en man som skapat allt. Då hade kanske kvinnan haft lika hög status som mannen och sluppit straffas genom årtusenden.
Helvete.....
Skriver mer när jag är mindre mensig och kanske inte så bitter = )
Puss och Kram
fredag 26 november 2010
Acceptans
Minns hur det kändes när jag satte mig i skolbänken sist.
Bultande hjärta och svetten rinner, paniken växer och jag kan för mitt liv inte förstå hur jag ska kunna få in precis alla kroppens alla 690 muskler och alla 200 små benbitar i mitt värkande huvud...
Alla, precis ALLA kan förmodligen redan detta och det är bara jag som aldrig kommer fatta....
Just så känner jag mig i detta nu.
Känns som om jag satt mig i skolbänken igen, i livets skola.
Brevet från kära Spådamen har fått mina tankar och känslor att gå på högvarv, det känns som om jag är något på spåren.
Jag hör inte hemma här, det har jag vetat länge, jag har sökt med ljus och lykta efter mitt hem. Rivit mig blodig när jag kämpat mig fram genom de törnen och snår som kallas livet.
Sårat människor och blivit sårad själv i min desperata jakt efter tryggheten och värmen.
Spåkvinnan gav mig en hemläxa. den kallas ACCEPTANS. Jag är här nu, jag lever här och nu vare sig jag vill det eller inte och jag måste acceptera det. Först då kommer jag hitta lugnet.
Och en sak till som livet lärt mig.... Jag behöver faktiskt inte kunna namnet på PRECIS alla små muskler i hels kroppen, huvudsaken är att jag har övergripande kunskap och att jag vet var jag lätt kan få tag på informationen jag behöver.
JUST SOM I SJÄLVA LIVET
JAG BEHÖVER INTE HA ALLA SVAR, DET ÄR INTE DÄRFÖR JAG ÄR HÄR !!!
Min livsläxa består kanske just av att hitta mitt sätt att existera i denna värld, på mitt sätt.
Acceptera att mitt sätt inte alltid ser ut som alla andras. Men det är ett bra och fint sätt, för det är mitt.
Kärlek och ljus
Bultande hjärta och svetten rinner, paniken växer och jag kan för mitt liv inte förstå hur jag ska kunna få in precis alla kroppens alla 690 muskler och alla 200 små benbitar i mitt värkande huvud...
Alla, precis ALLA kan förmodligen redan detta och det är bara jag som aldrig kommer fatta....
Just så känner jag mig i detta nu.
Känns som om jag satt mig i skolbänken igen, i livets skola.
Brevet från kära Spådamen har fått mina tankar och känslor att gå på högvarv, det känns som om jag är något på spåren.
Jag hör inte hemma här, det har jag vetat länge, jag har sökt med ljus och lykta efter mitt hem. Rivit mig blodig när jag kämpat mig fram genom de törnen och snår som kallas livet.
Sårat människor och blivit sårad själv i min desperata jakt efter tryggheten och värmen.
Spåkvinnan gav mig en hemläxa. den kallas ACCEPTANS. Jag är här nu, jag lever här och nu vare sig jag vill det eller inte och jag måste acceptera det. Först då kommer jag hitta lugnet.
Och en sak till som livet lärt mig.... Jag behöver faktiskt inte kunna namnet på PRECIS alla små muskler i hels kroppen, huvudsaken är att jag har övergripande kunskap och att jag vet var jag lätt kan få tag på informationen jag behöver.
JUST SOM I SJÄLVA LIVET
JAG BEHÖVER INTE HA ALLA SVAR, DET ÄR INTE DÄRFÖR JAG ÄR HÄR !!!
Min livsläxa består kanske just av att hitta mitt sätt att existera i denna värld, på mitt sätt.
Acceptera att mitt sätt inte alltid ser ut som alla andras. Men det är ett bra och fint sätt, för det är mitt.
Kärlek och ljus
torsdag 25 november 2010
Spådam
Sannerligen... Kära Spåkvinnan har svarat mig nu och att läsa hennes brev var som att gå sönder innifrån, fast på ett bra sätt. Det var som att hon skrev rakt till mitt hjärta...
Tydligen har jag levt 75 % av mina tidigare liv i väldigt små stammar, som indian, urinvånare i Afrika och som enuit för att bara nämna några.
Hade jag i detta livet fötts i bushen i Australien till exempel eller i en liten by i det inre av Afrika så hade jag förmodligen mått alldeles utmärkt och kunnat assimilera mig i det livet.
Den här gången har det blivit en prövning för dig – med själva livet, skriver hon.
Jag förstår att du alltid känt dig udda – det är ju helt enkelt för att du VARIT udda, i din själ och i ditt hjärta.
Detta och mycket mer skriver hon, min kära spåtant och helt plötsligt blir det så klart för mig, varför jag inte känner mig hemma här... jag hör ju inte hemma här..!!!
Hon skriver också att jag kastades in i detta livet väldigt hastigt så det blev som en chock för hela mitt system.
Ja, sannerligen.. En chock är en förbaskat bra beskrivning på hur jag upplever mitt liv .. =)
Jag har en granne...
En underbar tant som jag velat bli polare med i ett och ett halvt år nu. Hur jag än har försökt så har jag inte lyckats få in henne på en fika.
Jag har verkligen gjort allt, fixat sladdar, letat katter, burit stolar... men när det kommer till fika.. nähä, då vill hon inte vara ivägen, vill inte störa.... inte ska väl hon..
Tills igår... då det ringer på dörren och där står hon... granntanten.
Jag har nybakade bullar... tänkte höra om du vill komma över på kaffe? Fast du har väl inte tid, jag vill ju inte störa... säjer hon..
Om jag har tid... Jag har All tid i världen...
Puss och kram finingar
onsdag 24 november 2010
Självdiciplin
Idag sov vi till klockan 12.
Hon har dåligt inflytande över mig Katten.
Varför gå upp?... Till vad säjer hon, det är ju inte som att du har massa saker som måste göras idag för annars dör du....
Jag håller med och snoozar en stund till...
Dålig självdiciplin och kvällsarbete är en dålig kombination...
Jag gillar mitt jobb så jag får försöka fixa diciplinen.... tror jag börjar imon.... ; )
Kärlek
Hon har dåligt inflytande över mig Katten.
Varför gå upp?... Till vad säjer hon, det är ju inte som att du har massa saker som måste göras idag för annars dör du....
Jag håller med och snoozar en stund till...
Dålig självdiciplin och kvällsarbete är en dålig kombination...
Jag gillar mitt jobb så jag får försöka fixa diciplinen.... tror jag börjar imon.... ; )
Kärlek
I´m Gonna Take That Fear and Wear It Like A Crown
I´m gonna take that fear and wear it like a crown....
Vid Gudarna, vad jag älskar den här låten....
Vid Gudarna, vad jag älskar den här låten....
tisdag 23 november 2010
Tänk att jag glömt........
Tänk att jag hade glömt hur det känns när vi skrattar ihop !!
Hur kunde jag glömma det ?
Hur kunde jag glömma killet i magen som växer och lägger sig som ett varmt täcke i hela kroppen.
Vi skrattade och plötsligt kändes allt så enkelt, som om de senaste åren inte existerat.
Som om du inte alls satt i en bil 25 mil bort.
Tack för det. Tack för värmen i magen.
När vi lagt på så grät jag en stund. För allt som varit och för allt som är.
Sedan log jag... av samma anledning.
Idag har jag vart och köpt mig en ny matta, den är mjuk och jättefin. Jag tror att Katten gillar den.
Vi har nått en förlikning nu... Katten och jag. Hon får äta sin billiga skitmat och jag lurar i henne en äggula då och då.... En Winwin situation.
Tror du att det går att återfödas bakåt i tiden? Visst borde det vara möjligt?
Jag vill det...........
Puss och Kram
Hur kunde jag glömma det ?
Hur kunde jag glömma killet i magen som växer och lägger sig som ett varmt täcke i hela kroppen.
Vi skrattade och plötsligt kändes allt så enkelt, som om de senaste åren inte existerat.
Som om du inte alls satt i en bil 25 mil bort.
Tack för det. Tack för värmen i magen.
När vi lagt på så grät jag en stund. För allt som varit och för allt som är.
Sedan log jag... av samma anledning.
Idag har jag vart och köpt mig en ny matta, den är mjuk och jättefin. Jag tror att Katten gillar den.
Vi har nått en förlikning nu... Katten och jag. Hon får äta sin billiga skitmat och jag lurar i henne en äggula då och då.... En Winwin situation.
Tror du att det går att återfödas bakåt i tiden? Visst borde det vara möjligt?
Jag vill det...........
Puss och Kram
söndag 21 november 2010
Fullmåne
Jag fick ett sms idag, där det stod:
- Du misslyckas inte förens du slutar försöka -
Det ligger fasen nåt i det.
Idag har jag mått riktigt dåligt, jag är inge bra på det. Jag avskyr denna ångest, samtidigt som jag förstår att enda sättet att bli av med den är att inte ge den för stort utrymme.
Men hur ska jag kunna ignorera den när den sitter som en irriterande hackspett på min axel och pockar på min uppmärksamhet. Vissa dagar är tyngre än andra, det vet jag... men nu har det varit lite för många dåliga dagar för min smak.
Jag drömmer väldigt mycket, har gjort det ett tag. Ska börja skriva upp mina drömmar, kanske finns där något som jag kan ha nytta av.
Ska även skriva till en spåkvinna, en dam som spår via nätet, har haft lite kontakt med henne och det känns som att hon vet vad hon håller på med. Jag behöver någonting. Något som bekräftar att jag är på rätt väg, som gör att jag kommer orka några dagar till. Som gör att jag orkar ta upp kampen med den stora meningslösheten. Någonting att gripa tag i, som köper mig lite tid.
Kolla hennes blogg, hon verkar vara så himla fin http://blogg.passagen.se/ezmaralda
Hur handskas du med din ångest? Vad får dej att gå upp om morgonarna?
Idag är det fullmåne, magiskt och magnifikt. Fullbordan. Kanske skulle passa på att göra mig av med lite grejor..... ångest tex.... =)
Skulle egentligen gett mig ut i skogen och hämtat kraft i månen, men jag tog mig inte ut, gjorde misstaget att åka hem efter jobbet och sätta mig en stund i soffan. Hade behövt rena lite prylar men det får väl bli fulvarianten på balkongen...
Föresten har Katten slutat sura nu, skönt..!! Jag misstänker att hon tjurar över att jag håller på att byta ut hennes mat. Hon envisas med att äta billig skitmat, fast jag köper den finaste och dyraste som finns åt henne.... Vi har nu mötts halvvägs, jag blandar fin och fulmaten så får hon pilla bäst hon vill.
Puss och Kram
- Du misslyckas inte förens du slutar försöka -
Det ligger fasen nåt i det.
Idag har jag mått riktigt dåligt, jag är inge bra på det. Jag avskyr denna ångest, samtidigt som jag förstår att enda sättet att bli av med den är att inte ge den för stort utrymme.
Men hur ska jag kunna ignorera den när den sitter som en irriterande hackspett på min axel och pockar på min uppmärksamhet. Vissa dagar är tyngre än andra, det vet jag... men nu har det varit lite för många dåliga dagar för min smak.
Jag drömmer väldigt mycket, har gjort det ett tag. Ska börja skriva upp mina drömmar, kanske finns där något som jag kan ha nytta av.
Ska även skriva till en spåkvinna, en dam som spår via nätet, har haft lite kontakt med henne och det känns som att hon vet vad hon håller på med. Jag behöver någonting. Något som bekräftar att jag är på rätt väg, som gör att jag kommer orka några dagar till. Som gör att jag orkar ta upp kampen med den stora meningslösheten. Någonting att gripa tag i, som köper mig lite tid.
Kolla hennes blogg, hon verkar vara så himla fin http://blogg.passagen.se/ezmaralda
Hur handskas du med din ångest? Vad får dej att gå upp om morgonarna?
Idag är det fullmåne, magiskt och magnifikt. Fullbordan. Kanske skulle passa på att göra mig av med lite grejor..... ångest tex.... =)
Skulle egentligen gett mig ut i skogen och hämtat kraft i månen, men jag tog mig inte ut, gjorde misstaget att åka hem efter jobbet och sätta mig en stund i soffan. Hade behövt rena lite prylar men det får väl bli fulvarianten på balkongen...
Föresten har Katten slutat sura nu, skönt..!! Jag misstänker att hon tjurar över att jag håller på att byta ut hennes mat. Hon envisas med att äta billig skitmat, fast jag köper den finaste och dyraste som finns åt henne.... Vi har nu mötts halvvägs, jag blandar fin och fulmaten så får hon pilla bäst hon vill.
Puss och Kram
lördag 20 november 2010
Dikt
En fin dikt av Marianne Williamsson:
" Vår djupaste rädsla är inte
att vi inte räcker till
Vår djupaste rädsla är att vi är
mer kraftfulla än vi förstår.
Det är vårt ljus, inte vårt mörker
som skrämmer mest.
Vi frågar oss: vem är jag att kalla mig
lysande, fantastisk, talangfull, underbar?
Frågan är egentligen: vad skulle jag annars vara?
Jag är ett guds barn.
Att låtsas vara liten tjänar inte världen.
Det finns inget upplyst i att förminska sin storhet,
för att andra människor inte ska känna sig osäkra.
Vi föds för att visa den gudomliga skönhet
som finns inom oss.
Den finns inte bara i någon av oss, utan i alla.
Och när vi låter vårt eget ljus stråla,
ger vi omedvetet andra människor tillåtelse
att göra det samma.
När vi befrias från våra rädslor,
befriar vår närvaro automatiskt andra."
" Vår djupaste rädsla är inte
att vi inte räcker till
Vår djupaste rädsla är att vi är
mer kraftfulla än vi förstår.
Det är vårt ljus, inte vårt mörker
som skrämmer mest.
Vi frågar oss: vem är jag att kalla mig
lysande, fantastisk, talangfull, underbar?
Frågan är egentligen: vad skulle jag annars vara?
Jag är ett guds barn.
Att låtsas vara liten tjänar inte världen.
Det finns inget upplyst i att förminska sin storhet,
för att andra människor inte ska känna sig osäkra.
Vi föds för att visa den gudomliga skönhet
som finns inom oss.
Den finns inte bara i någon av oss, utan i alla.
Och när vi låter vårt eget ljus stråla,
ger vi omedvetet andra människor tillåtelse
att göra det samma.
När vi befrias från våra rädslor,
befriar vår närvaro automatiskt andra."
Jaha...
Jamenskitbra, då har jag lyckats följa min egen blogg.... Jättebra..!! Jag hatar verkligen allt, allt, allt som har med teknik att göra.. Men kul, nu vet jag ju exakt när jag har uppdaterat min egen blogg... Jag antar att det passar utmärkt för en bipolär person som mig... = )
Ensamheten....
Ensamheten är min ständige följeslagare, har alltid varit så och frågan jag ställer mig är om det någonsin kommer gå över?
Kommer ångesten någonsin lämna min kropp, kommer det mörka sluta förtära mitt sinne?
Kommer jag någonsin bli som Er...... Ni avundsvärda som får tillvaron att fungera, ni som drar runt vardagen med jobb, socialt liv, familj....
Eller kommer jag ta en dag, en dag till, ytterligare en dag...... i taget. Låta målet vara att ta mig igenom ytterligare en dag av oro, ångest och ensamhet. Kvällarna är värst, nätterna olidliga, morgnarna uthärdliga och så är där en liten stund mitt på dagen då allt faktiskt känns nästan helt okej!!!
Hittar jag meningen så kommer jag hitta nyckeln till skrinet i mitt bröst, där jag låst in ensamheten.
Jag letar väl på då........................
Föresten så tror jag att Katten är sur på mig. Jag fattar inte vad jag har gjort. Allt var frid och fröjd när jag gick till jobbet i dag, men sen jag kom hem så har hon knappt pratat med mig. Hon har faktiskt inte ens varit i samma rum som mig. och jag som inte ens har dammsugit idag.
Idag har jag frostat av frysen.
Puss och kram
Kommer ångesten någonsin lämna min kropp, kommer det mörka sluta förtära mitt sinne?
Kommer jag någonsin bli som Er...... Ni avundsvärda som får tillvaron att fungera, ni som drar runt vardagen med jobb, socialt liv, familj....
Eller kommer jag ta en dag, en dag till, ytterligare en dag...... i taget. Låta målet vara att ta mig igenom ytterligare en dag av oro, ångest och ensamhet. Kvällarna är värst, nätterna olidliga, morgnarna uthärdliga och så är där en liten stund mitt på dagen då allt faktiskt känns nästan helt okej!!!
Hittar jag meningen så kommer jag hitta nyckeln till skrinet i mitt bröst, där jag låst in ensamheten.
Jag letar väl på då........................
Föresten så tror jag att Katten är sur på mig. Jag fattar inte vad jag har gjort. Allt var frid och fröjd när jag gick till jobbet i dag, men sen jag kom hem så har hon knappt pratat med mig. Hon har faktiskt inte ens varit i samma rum som mig. och jag som inte ens har dammsugit idag.
Idag har jag frostat av frysen.
Puss och kram
tisdag 16 november 2010
Eller.........
Egenkär
Kall Pedant
Osocial Fobisk
Oförmögen till att avsluta saker Bitter Svartsjuk t
ELLER
Omtänksam
Kvicktänkt
Varm
Charmig
Målmedveten
Självsäker
Livsnjutare
Initiativrik
Vacker
Beroende på vilken dag du frågar mig .....!!!!
Nämnde jag att jag är trött ??
Kall Pedant
Osocial Fobisk
Oförmögen till att avsluta saker Bitter Svartsjuk t
ELLER
Omtänksam
Kvicktänkt
Varm
Charmig
Målmedveten
Självsäker
Livsnjutare
Initiativrik
Vacker
Beroende på vilken dag du frågar mig .....!!!!
Nämnde jag att jag är trött ??
söndag 14 november 2010
Intill döden trött
Hur många liv kommer det ta innan jag lär mig?
Hur länge kommer jag köra på i samma gamla hjulspår innan jag bryter ny mark?
Var finns manualen till mitt liv? Kan någon svara mig på det, jag lovar att inte tjyvläsa, jag ska endast kika lite, lite.... kanske få något litet tips på vilken fot jag ska sätta ner först, vilket väderstreck jag ska börja vandra i.
Jag är trött på det här nu. Trött intill döden på att gå runt, runt. Som en katt som jagar min egen svans.
Trött
Hur länge kommer jag köra på i samma gamla hjulspår innan jag bryter ny mark?
Var finns manualen till mitt liv? Kan någon svara mig på det, jag lovar att inte tjyvläsa, jag ska endast kika lite, lite.... kanske få något litet tips på vilken fot jag ska sätta ner först, vilket väderstreck jag ska börja vandra i.
Jag är trött på det här nu. Trött intill döden på att gå runt, runt. Som en katt som jagar min egen svans.
Trött
lördag 13 november 2010
Aj
Jag är mycket dålig på att dra bort plåster långsamt. Istället för ett snabbt ryck, som lämnar ett svidande sår något tag så drar jag långsamt, långsamt bort det bit för bit. När det läkt såpass att jag kan andas igen så drar jag lite till, och som om det inte vore nog så tar jag lite salt på mina fingrar och gnuggar in det i mitt öppna sår, gräver ett djupt hål i mitt kött tills smärtan gör att jag inte har ork att känna alls. Då försvinner även smärtan i mitt bröst. Det där monstret som bosatt sig i mitt hjärta och förkolnar allt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)